Vi har nycklarna nu.De ligger tungt och tryggt i handen, som ett löfte vi väntat länge på innan det blev verkligt. En gård som varit en tanke, en längtan, en viskning mellan oss och nu är den vår.Så många gånger har vi föreställt oss det här ögonblicket. Hur det skulle kännas att kliva över tröskeln, att låsa upp dörrar som väntat på nya röster, nya skratt, nya spår av vardag. Och nu är vi här. Med damm på kläderna, idéer i huvudet och hjärtan som slår lite snabbare än vanligt.När jag åkte mot gården igår morse steg solen långsamt ur vinterns blå tystnad. Det bruna gräset längst med sjön som varit sovandes sedan hösten, vaknade för ett ögonblick till liv och förvandlas till guld. Det var så vackert. Frosten höll andan och allt som nyss var kalt och trött bar plötsligt ett skimmer av något heligt. Jag fylldes av enorm tacksamhet.Renoveringen är igång. Väggar blottas, gamla lager får ge vika, och sakta men säkert börjar platsen svara oss. Det är rörigt, och bara påbörjat, långt, långt ifrån färdigt men det är så roligt. För varje beslut, varje penseldrag och varje skruv som dras åt, formar vi inte bara ett hus utan ett hem och en framtid. Lyckan var fulländad när vi såg vad som gömde sig under den gamla parketten. Ett brett gammalt trägolv😍Ett hem där tiden får ta plats. Där morgnar och kvällar ska få rulla in genom fönstren. Där livet, precis som gården, får fortsätta förändras och växa.Vi har längtat så. Och nu börjar det.Med kärlek M