Ljuset fullständigt vällde in i glipan mellan rullgardinen och fönstret. Tänk att det påverkar sinnesstämningen innan man ens tagit klivet ur sängen, jag kännde mig glad. Ljuset, det skarpa är så efterlängtat, det var ovanligt starkt idag. Det vittnar om att en ny årstid står på vänt. Den årstid jag alltid längtar mest efter.När jag klivit upp startar jag tv’n till de tre yngsta. Jag klär på mig i lugn och ro, sminkar mig, sätter upp håret.Våra 12-åringar är nästan alltid uppe först. De har blivit så självständiga, tar eget ansvar på morgnarna. Vill ha god tid på sig för att äta frukost. De tar helt eget ansvar för läxor, vad som ska med till skolan och vad som ska hem igen, när det är idrott och så vidare.Vår fina 15-åring är tröttast i familjen, hon sover gärna så länge att hon måste kasta på sig kläderna, missar frukosten och måste springa till skolan. Där behövs lite väck-assistans ibland.Vanessa och Savannah är vuxna och klarar sig helt själv.De små klär på sig det dem klarar själv och får hjälp med resten. Vi kammar håret och sätter upp. Lagar frukost.Kramar de stora och önskar en fin dag i skolan.Borstar tänder och tar oss iväg till förskolan.Lillan blir hemma idag också.Eftersom feber och snor dröjer sig kvar blev det en lugn helg hemma.En runda till lekparken på lördag förmiddag. På kvällen såg vi mello som sig bör. Arvingarna var min favoritlåt. Det gick inte så bra för den men här hemma spelas den på repeat.Det finns en TikTok trend med målarböcker som är aktuell nu. Flickorna beställde varsin. De har målat hela helgen, jag blir lite lycklig varje gång de gör något kreativt. Igår var vi lite uttråkade och satte oss i bilen allihopa, åkte utan mål. Vi såg en loppisskylt och stannade till. Savannah såg en gammal servis med guldkant och blommigt mönster på. Någon har varit väldigt rädd om denna. Den har varsamt bara fått komma fram till väldigt speciella tillfällen. Den såg knappt använd ut. Vi köpte den och hon blev så tacksam och glad. Hon samlar, den dagen tiden är inne för att flytta hemifrån kommer hon ha det mesta, det kommer bli ett unikt hem. Vi packade varsamt ner den i tidningspapper, och där på framsidan av en tidning dyker vi själv upp…. Det slår mig fortfarande ibland hur annorlunda livet blivit. Det fanns en tid då det bara var mörkt, när ljuset inte gick att skymta. Men så plötsligt där långt borta vid horisonten… kom det, ett nytt ljus. Det blev bra, på ett helt nytt sätt. Annorlunda. Jag är nött i kanterna, ärrad, sorgsen, tacksam och lycklig.KramM
