Igår åkte vi mot havet. Det vidsträckta stora som jag är uppväxt i närheten av. Havet ger mig en känsla av frihet. Öppenheten och vidderna här nere är det något särskilt speciellt med. Jag känner mig fri på ett sätt jag inte upplevt någon annanstans än i Skåne. Det är lite, lite lättare att andas här. När jag passerar den svarta skylten med texten ”Skåne” längs E4:an på gränsen till Småland infinner sig en känsla av att komma ”hem” Helsingör, ser ni vad nära det är.Fast var är mitt hemma egentligen. Jag har bott halva mitt liv i Vadstena, det är också hemma, fast ett annat hemma. I Skåne har jag rötterna. Jag har alltid sett mig själv komma tillbaka hit. Att jag någon gång ska leva och bo här igen. Men den bilden har på senare år suddats ut. Stockholm har också blivit ett slags hemma. Tänk vad fint egentligen att få ha flera olika hemma. Älskar min jeansjacka som flickorna köpte till mig i London😍 med en tjock kofta under fryser man bar måttligt😉 I Vadstena har jag min borg, det hemma jag och familjen skapat. Men det är inte den borg vi kommer åldras i. Vi vill bo mer avskilt, på ett vackert ställe, i närheten av vatten. Vi väntar på den platsen, den byggnaden, när vi ser det, om det talar till oss, då vet vi. Nu ska vi njuta av Mormor, syster, kusiner och vänner i vackra Helsingborg.Omfamna dagenM
