Julen är här, den kommer som en paus mitt i allt som rusar. Kanske tystare än vi väntat oss.Den kommer inte alltid med perfekta paket, glitter och glädje, utan med något mycket skörare, tiden.För många bär den också på tystnad. På minnen. På saknad. För mig, handlar julen mindre om det som syns och mer om det som känns. Om tiden vi ger varandra när vardagen får stanna upp en stund. Om att värna relationer, de som bär oss, de sköra, de självklara, de som kanske behöver extra omsorg just nu.Relationer som inte mäts i prestation, utan i närvaro.Det handlar om att stanna upp, sitta ner, låta samtal få ta plats utan att stressas bort. Men, med det sagt, pyntet och paketen är också viktiga och jag älskar känslan av att få ge.Men julen är inte varm för alla. För många är den smärtsam. Den kan riva upp sår, förstärka ensamhet och påminna om det som gått förlorat.Tomma stolar blir tydligare. Tystnaden blir högre.Och kraven på att vara glad kan kännas orimliga när hjärtat bär på sorg, oro eller utmattning. Just därför känns julen också som ett tillfälle att ta ansvar. Ett ansvar att se bortom våra egna traditioner och sträcka ut våra händer. Extra mycket i år. Till dem som kämpar ekonomiskt. Till dem som sörjer. Till dem som står utanför gemenskapen, av olika anledningar.Vi kan inte ta bort smärtan, men vi kan mildra den.Med ett samtal. Ett meddelande. En öppen dörr eller en enkel fråga som får vara ärlig.Ibland räcker det att säga, ”jag tänker på dig”Kanske är det just där julens djupaste mening finns. Inte i det perfekta, utan i det äkta. Inte i överflödet, utan i omtanken. Inte i att fylla varje tystnad, utan i att våga dela den. Vi tänder ljus för de vi saknar som inte finns mer och vi tänder ljus för de som känner sig ensamma.Julen är också en påminnelse om hur mycket vi behöver varandra. Och om hur mycket skillnad små handlingar av medmänsklighet faktiskt kan göra.Så i år önskar jag oss tid tillsammans.Mod att se varandra, även när det gör ont.Och viljan att vara den som sträcker ut handen först.Jag önskar Dig en jul med så mycket värme, varsamhet och gemenskap som möjligt. Tack för att just Du är här❤️Och till dig, där julen är smärtsam och gör ont, du är inte ensam.Med kärlek Melinda
