Huset är stilla, lite ljud från tv’n nerifrån hörs upp. Annars tyst. Jag vaggar fram och tillbaka, fram och tillbaka med Izadora i famnen. Det knarrar i det gamla brädgolvet. Knirr, knarr, knirr, knarr när mina barfota fötter vaggar sig fram.Hon har ont i örat, jätte ont. Inget hjälper, bara gå, sjunga, om och om igen. Är det inte konstigt hur snabbt det kan komma? Från en halvtimme till en annan. Såg att hon tog sig på örat flera gånger. Till att en halvtimme senare vara hur ledsen som helst och ha så ont.Det blir en sådan natt i natt, vaken, i upprätt läge. Mage mot mage, hjärta mot hjärta.Jag har alltid tyckt väldigt mycket om bilder, fotografier, fotokonst. Att fotografera men också att fotograferas. Skapandet i att göra en fin bild. Fånga ögonblicken och bevara dom. En dag kommer de att påminna oss om dagar vi kanske annars glömt. Fick min första kamera av farmor och farfar tidigt. Jag har fortfarande kvar bilderna från min första filmrulle. Dom är inte vackra, men symboliska. Idag har vi gjort just det. Fångat ögonblick.Jag blev kontaktad av Fotograf Helene Cromsjö från Skänninge. Idag var vi i hennes studio och tog så fina bilder. Längtar tills jag kan visa dom för er. Martin kunde tyvärr inte vara med men jag och barnen åkte i alla fall. Helene var otroligt proffsig och hade ett stort tålamod. Både jag och barnen hade väldigt kul, jag hoppas det kommer synas i bilderna. Vi klädde ut oss hej vilt alla i konstiga kreationer. Tänk att det är så kul att klä ut sig. Gå in i en annan roll. Tålmodig fotograf 💕 Jag vaggar vidare nu över gammalt trägolv. Med hennes kropp mot min. Med kärlekM
